Senast uppdaterad: juli 2026 · Författat av Dermfix fototerapiteam
Kort svar: Rött ljus i intervallet 600–700 nm absorberas nära hudytan, medan ljus i det nära infraröda spektrumet i intervallet 780–950 nm tränger djupare in i vävnaden och når ner till musklerna och lederna. Denna uppdelning är inte bara en marknadsföringsflick – den beror på hur olika dessa våglängder sprids och absorberas i levande vävnad, och det är därför de flesta paneler är konstruerade för att täcka båda banden istället för en enda våglängd.
Vad är rött ljus (600–700 nm)?
Rött ljus ligger inom det synliga spektrumet. Enligt en ofta citerad mekanistisk översiktsartikel om lågintensiv ljusbehandling (LLLT) av Michael R. Hamblin vid Wellman Center for Photomedicine vid Harvard Medical School väljs våglängder i intervallet 600–700 nm i allmänhet för behandling av ytlig vävnad, just därför att de inte färdas lika långt innan de absorberas eller sprids.
Anledningen till att ljuset överhuvudtaget beter sig på detta sätt har att göra med vävnadsoptiken. Hemoglobin och melanin – de viktigaste ljusabsorberande molekylerna i huden – absorberar kraftigt våglängder som är kortare än 600 nm, medan vatten först börjar absorbera kraftigt över ungefär 1150 nm. Mellan dessa två punkter ligger det som Hamblin i sin översiktsartikel kallar vävnadens ”optiska fönster”, det band där rött och nära-infrarött ljus tränger igenom mest effektivt istället för att omedelbart absorberas eller spridas bort.
Vad är nära-infrarött ljus (780–950 nm)?
Närinfrarött ljus (NIR) ligger strax bortom det som det mänskliga ögat kan uppfatta. Enligt samma översiktsartikel väljs vanligtvis våglängder mellan 780 och 950 nm för djupare liggande vävnader, eftersom längre våglängder inom det optiska fönstret tränger längre in genom hud, fett och muskler innan de absorberas.
Intressant nog påpekar artikeln att våglängder mellan 700 och 770 nm – gapet mellan det röda och NIR-banden – inte anses ha någon större biologisk aktivitet alls. Det är en användbar detalj: det är inte helt enkelt så att ”längre våglängd ger bättre genomträngning” i en rak linje. Det finns en nedgång i effektiviteten precis mellan de två användbara banden, vilket är en del av anledningen till att paneler tenderar att koncentrera sin strålning specifikt kring det röda och NIR-bandet snarare än att sprida den jämnt över hela spektrumet.
På cellnivå pekar översiktsartikeln ut cytokrom c-oxidas – ett enzym i mitokondriernas andningskedja – som den troliga primära ljusabsorberande molekylen (kromofor) som ligger bakom dessa effekter, eftersom dess absorptionsspektrum nära överensstämmer med de våglängder som visat sig vara biologiskt aktiva. En studie som citeras i översikten pekade ut fyra specifika toppar inom verkningsspektrumet: ungefär 613–624 nm, 668–684 nm, 751–772 nm och 813–846 nm – vilket är anledningen till att enheter för rött ljus och nära infrarött ljus (NIR) tenderar att gruppera sina dioder kring just dessa specifika intervall snarare än att välja våglängder slumpmässigt.
Behöver du båda?
Utifrån hur de två våglängdsbanden beskrivs i litteraturen, ja – en panel som endast erbjuder ett våglängdsband begränsar dig till antingen ytlig eller djupare täckning, inte båda. Vissa enheter går ett steg längre och kombinerar en röd våglängd med en NIR-våglängd, utifrån resonemanget att kombinationen av de två kan ge additiva effekter och gör att en enda enhet kan användas inom ett bredare spektrum av tillämpningar. Detta stämmer överens med anledningen till att ”rött + NIR tillsammans” har blivit standardkombinationen för paneler för allmänt bruk, snarare än enbart en av våglängderna.
Hur är det med dosen och övriga parametrar?
Våglängden är bara en pusselbit – och det är värt att notera att översikten beskriver den som den parameter där det råder störst enighet inom området, jämfört med dos, pulsering och koherens, som fortfarande är betydligt mer omtvistade. När det gäller dosering tillförs röda våglängder för ytlig användning vanligtvis i intervallet 1–10 J/cm² (där 4 J/cm² ofta anges), medan NIR-våglängder för djupare strukturer tenderar att ligga högre, i intervallet 10–50 J/cm². Behandlingen upprepas vanligtvis dagligen eller varannan dag under en period på cirka två veckor.
Det är också värt att lyfta fram det som översikten kallar ett bifasiskt dos-responsförhållande: mer ljus är inte automatiskt bättre. Effektiviteten ökar med dosen upp till en optimal punkt, men alltför höga doser kan ge ett försämrat – eller till och med negativt – resultat. Detta är en av anledningarna till att tillverkarna publicerar specifika riktlinjer för strålningsintensitet och behandlingstid istället för att lämna dosen öppen.
Vanliga frågor
Är 660 nm/rött eller 850 nm/NIR ”bättre”?
Inget av dem – de är avsedda för olika djup. Rött ljus för vävnad nära ytan, NIR för djupare muskel- och ledvävnad. I översikter av de underliggande mekanismerna betraktas de genomgående som komplementära snarare än konkurrerande.
Kan jag se ljus i det nära infraröda spektrumet?
Nej — NIR ligger utanför det synliga spektrumet, vilket är anledningen till att enheter som endast använder NIR ofta är försedda med en svag synlig indikator så att användarna kan se att panelen är aktiv.
Är kombinationen av våglängder viktigare än antalet våglängder?
Utifrån den mekanistiska litteraturen, ja. Det område där den vetenskapliga enigheten är starkast är att rött (600–700 nm) och NIR (780–950 nm) är de två band som bör prioriteras, medan intervallet 700–770 nm mellan dem uppvisar liten aktivitet. En lång lista med våglängder är mindre viktig än en stabil, väl dokumenterad effekt inom de intervall som faktiskt har visat sig vara aktiva.
Källa: Hamblin, M.R., ”Mechanisms of Low Level Light Therapy”, Institutionen för dermatologi, Harvard Medical School / Wellman Center for Photomedicine, Massachusetts General Hospital. Specifika rön om toppar i verkningsspektrumet hänvisar till Karu, T.I. och Kolyakov, S.F., ”Exact action spectra for cellular responses relevant to phototherapy”, Photomed Laser Surg 23 (2005), enligt vad som anges i översikten.
Ansvarsfriskrivning: Denna artikel sammanfattar publicerad forskning i informationssyfte. Den utgör inte medicinsk rådgivning och beskriver inte det avsedda användningsområdet för någon av Dermfix-produkterna.