Senast uppdaterad: juli 2026 · Skriven av Dermfix fototerapiteam
Kort svar: I en kontrollerad laboratoriestudie på humana endotelceller (de celler som klär blodkärlen och driver sårläkningen) ökade både rött och grönt LED-ljus celldelning och cellmigration betydligt, medan blått ljus inte gjorde det – och på cellnivå verkade det till och med motverka dessa processer. Om målet är sårläkning och stöd för cirkulationen har röda och gröna våglängder i dag den starkaste evidensen bakom sig.
Studien
Ett team från Ludwig Boltzmann-institutet för experimentell och klinisk traumatologi i Wien, lett av Sabrina Rohringer och Peter Dungel, jämförde direkt hur olika LED-våglängder påverkar humana endotelceller från navelsträngsvenen (HUVEC) – standardmodellen i laboratoriet för att studera bildningen av blodkärl (angiogenes). Teamet testade pulserat LED-ljus vid tre våglängder: 475 nm (blått), 516 nm (grönt) och 635 nm (rött), jämfört med obehandlade kontrollceller. Hela studien publicerades i Scientific Reports (Nature) 2017.
Endotelceller är viktiga här eftersom de klär blodkärlens innerväggar och är direkt ansvariga för att bilda nya kapillärnätverk där vävnaden har skadats – en central process vid sårläkning.
Vad rött och grönt ljus gjorde
Efter 72 timmar ökade både rött och grönt ljus antalet endotelceller betydligt jämfört med obehandlade kontroller – celltalen var ungefär 144–146 % högre i de röda och gröna grupperna. Blått ljus gav däremot bara en blygsam ökning som inte nådde statistisk signifikans.
Mönstret höll i flera typer av tester. I en standardmässig ”scratch wound”-analys – där man skapar en lucka i ett cellager och följer hur snabbt den sluts – gav grönt ljus den snabbaste, statistiskt signifikanta slutningen. I en 3D-modell som efterliknar hur celler vandrar genom vävnad ökade både rött och grönt ljus antalet celler som vandrade utåt betydligt, medan blått ljus inte hade någon effekt alls.
Forskarna undersökte också tidig kärlbildning i en 3D-samodlingsmodell som kombinerade endotelceller med stamceller. Både rött och grönt ljus ökade den yta som upptogs av celler i delning och gav synlig förlängning av cellerna – ett tecken på att cellerna aktivt arbetar med att bilda nya förbindelser med varandra.
Vad blått ljus gjorde
Blått ljus stack ut av motsatt anledning. Det minskade cellernas metaboliska aktivitet betydligt jämfört med kontrollen, var den enda våglängden som utlöste en signifikant ökning av reaktiva syreföreningar (ROS) – som i för stora mängder kan skada cellerna – och förbättrade varken migration eller celldelning i någon av in vitro-analyserna.
Författarna lyfter dock fram en viktig nyans: Andra studier från samma laboratorium har visat att blått ljus kan vara effektivt i levande djurmodeller, särskilt genom att frisätta kväveoxid från mitokondriella proteiner på ett sätt som stödjer läkningen. Slutsatsen är alltså inte att blått ljus aldrig fungerar – utan att rött och grönt genomgående presterade bättre i denna direkta jämförelse på cellnivå.
Varför innehåller paneler med flera våglängder då ändå blått?
Det är en rimlig fråga att ställa till en studie som denna – även om vår egen utrustning, eftersom Dermfix RLF-serien har 480 nm bland sina sju valbara våglängder. Tre saker är värda att hålla isär.
För det första var detta en in vitro-studie på endotelceller som testade varje våglängd isolerat för ett vaskulärt utfall. Det är inte ett test av en panel med flera våglängder, och den mäter inte de användningsområden som blått ljus normalt väljs för inom hudvård.
För det andra har samma forskargrupp separat visat att blått ljus ger fördelar hos levande djur genom en annan mekanism – frisättning av kväveoxid – som en petriskål inte kan återskapa. Det påpekar författarna själva.
För det tredje, och mest praktiskt: På en panel med valbara våglängder är blått ett alternativ bland flera och inte hela behandlingen. Om ditt mål är cirkulation, sårläkning eller vävnadsreparation är denna studie ett bra argument för att välja de röda och nära infraröda våglängderna i stället för blått – och det är precis poängen med oberoende styrning av våglängderna.
Vi publicerar forskning som denna även när den komplicerar marknadsföringsbudskapet, eftersom en våglängd som du kan stänga av bara är användbar om du vet när du ska slå på den.
Varför grönt ljus är det intressanta fyndet
Fördelarna med rött ljus för vävnadsreparation är väl belagda i LLLT-litteraturen. Det som gör denna studie anmärkningsvärd är att grönt ljus presterade lika bra – och på vissa mått (2D-migration) något bättre. Mekanismen är ännu inte helt klarlagd; författarna påpekar att rött ljus i allmänhet anses verka via cytokrom c-oxidas i mitokondriernas andningskedja, men att det gröna ljusets verkningsväg ”måste klarläggas ytterligare”. På proteinnivå fann studien att stimulering med både rött och grönt ljus ökade nivåerna av hepatocyttillväxtfaktor (HGF), en pro-angiogen signal, även om de specifikt påverkade proteinerna skilde sig något mellan våglängderna.
Vad detta innebär i praktiken
Kombination av våglängder: För användningsområden med fokus på hudreparation, cirkulation och vävnadsregenerering ger denna studie direkt stöd på cellnivå för apparater med rött ljus och antyder att grönt ljus kan förtjäna mer uppmärksamhet än det i dag får i de flesta konsumentpaneler, som sällan innehåller det.
Ingen ersättning för in vivo-evidens: Författarna betonar noggrant att detta är en in vitro-studie (cellodling) – verklig sårläkning i en levande kropp involverar syregradienter, ischemi och enzymaktivitet som en petriskål inte kan återskapa, vilket sannolikt är anledningen till att blått ljus beter sig annorlunda i djurstudier än här.
Vanliga frågor
Betyder detta att blått ljus är oanvändbart?
Inte nödvändigtvis. Denna studie fann det verkningslöst och något kontraproduktivt på cellnivå, men samma forskargrupp har visat att blått ljus kan främja sårläkning i levande djurmodeller, sannolikt genom en annan mekanism (frisättning av kväveoxid) än rött eller grönt ljus.
Är grönt ljus bättre än rött ljus?
Totalt sett presterade de likvärdigt, men grönt låg något före rött specifikt när det gäller hastigheten i 2D-migration. Studien betraktar dem som jämförbart effektiva snarare än att utse en klar vinnare.
Vilka våglängder testades egentligen?
475 nm (blått), 516 nm (grönt) och 635 nm (rött), alla givna som pulserat LED-ljus med en maximal strålningsintensitet på 80 mW/cm² och en daglig dos på 24 J/cm².
Gäller denna studie specifikt huden eller all vävnad?
Den använde specifikt endotelceller – de celler som bildar blodkärl – och inte direkt hudceller. Eftersom bildningen av nya blodkärl ligger till grund för de flesta processer vid sårläkning och vävnadsregenerering är resultaten relevanta för hudens läkning, men de testades inte på själva hudcellerna.
Källa: Rohringer, S., Holnthoner, W., Chaudary, S., Slezak, P., Priglinger, E., Strassl, M., Pill, K., Mühleder, S., Redl, H. & Dungel, P. “The impact of wavelengths of LED light-therapy on endothelial cells.” Scientific Reports 7, 10700 (2017). DOI: 10.1038/s41598-017-11061-y. Publicerad under en Creative Commons Attribution 4.0 International License.
Ansvarsfriskrivning: Denna artikel sammanfattar publicerad forskning i allmänt informationssyfte. Den utgör inte medicinsk rådgivning och beskriver inte det avsedda ändamålet för någon Dermfix-produkt.